Från toppen till botten och tillbaka igen, tusen gånger om

Mitt liv blir lite till en berg- och dalbana ganska för ofta. Jag kan gå från överdrivet lycklig till att känna mig sämst i världen på väldigt kort tid. Min lilla hjärna har alltid fungerat så och jag har bara accepterat att det nog inte är något jag kan komma undan. Mitt humör och välmående kan variera väldigt mycket från dag till dag, beroende på vad som händer runt omkring. I mitt förra inlägg mådde jag så bra som jag bara kan göra. I fredags vände det och jag har gått runt med ångest hela helgen. Det är ingen livsavgörande sak, men för mig innebär det en förändring - och vi alla vet hur jag ställer mig till förändringar. Vi går inte riktigt ihop. Lagom fina panikkänslor har jagat mig i ett par dagar nu tills jag imorse bestämde mig för att lägga det åt sidan och ta hand om det när det väl är dags. Jag behöver inte oroa mig än, och jag tänker att det är väldigt dumt att förstöra humöret dag ut och dag in när jag istället kan fokusera på det glada. Jag får ta den ångestsmällen när det kommer. Det får bli ett senare problem
 
Jag var ledig i helgen och hade planerat in att fixa massor av blogginlägg, men nu vet ni varför det inte blev så, haha. Jag är inte alltid så bra på att hålla mig till mina planer. Nu är jag i alla fall ledig två dagar till - mitt i veckan! Som en extra helg, det känns lite lyxigt. Ladda batterierna inför löning och Black Friday på fredag. Det ska faktiskt bli spännande att jobba då, så jag ser verkligen fram emot det. Men nu tänker jag sitta här framför datorn ett tag, njuta av julmusiken och blicka ut över det vita landskapet där utanför fönstret. Jag blev så innerligt lycklig igår när jag åkte till jobbet och insåg att det till och med vad snö i stan. Så fort jag kom ut från tunnelbanan igår var det en man framför mig som plötsligt kastade sig ner och började rullar runt i snön. Det såg himla roligt ut, men jag ville nästan göra detsamma. Det känns bra att jag inte är den enda som gillar snön. Mina kollegor mest skakade på huvudet när jag berättade hur glad jag var över att det snöade. Oh well... Jag börjar sakta introducera min extrema kärlek till julen. Det är dags ;) 
 
Det ligger ett sånt där mysigt mörker i hela lägenheten, trots att det är vitt utomhus. Himlen är ganska mörk och grå, alltså ett perfekt tillfälle att tända ljusslingorna och några värmeljus i rummet. Jag äääälskar vintern. Hera har egentligen ingenting med det att göra, mer än att hon såg så himla söt ut när hon låg där imorse. Och visst var det ett tag sedan hon syntes här?