/ · Stallet / • Personligt - Vardag /

En lång torsdag

Nämen hoppsan - dagsfärska bilder! Det var länge sedan!

Jag åkte ofrivilligt på en veckas ledighet från jobbet i och med en bedrövlig förkylning som blommade upp i söndags kväll. Sedan var jag ledig både onsdag och idag, vilket ändå föll ganska bra så att jag fick vila upp mig ordentligt. Jag mår fortfarande inte helt hundra, men tillräckligt fit for fight för att återgå till jobbet imorgon. Jag har spenderat så mycket tid där dom senaste månaderna att det känns så konstigt att inte ha varit där på flera dagar nu. Men samtidigt fick jag en behövlig paus där jag kunde ladda batterierna igen och bara få andas ut. Nu är jag mer än redo att återgå till rutinerna igen och ärligt talat så börjar jag faktiskt sakna både arbetet och kollegorna. Senaste gången jag hade en hel vecka ledigt var innan jag började jobba, och trots att jag fortfarande inte mår helt hundra börjar jag bli rastlös. Jag vet inte hur man fördriver tiden hemma längre.

Det enda jag ångrar under dom här dagarna är hur lite jag gjort. Planen var att dra med kameran och hunden ut i skogen, eller kanske till och med åka en sväng till Björkvik - bara för att få lite frisk luft och göra något, men energin har inte räckt till. Idag tvingade jag mig iväg till stallet och hängde en stund med Mika. Hera fick leka stallhund och jag tror hon var gladast av alla som fick komma ut och se någonting annat. Hon får ju faktiskt följa med ibland och hon blir lika glad varje gång. Och idag var faktiskt första gången på väldigt länge jag plockade upp kameran och faktiskt fotade något annat än en tråkig vardagsbild. Första gången på länge jag ens rörde kameran. Det har varit några gråa veckor där inspirationen och tiden inte riktigt funnits till, och jag är så sur på mig själv att jag inte orkade ut under veckan när snön hängde så fint på träden. Det sved i hjärtat när vi åkte hem från Kalmar i söndags, för allting runt omkring oss var så vackert. Dimman låg tät över åkrarna och solen lyckades nästan ta sig igenom till och från. Och jag var fast i en kall bil, utan kamera och utan tid till att stanna. Och när jag väl började känna mig lite piggare i veckan hade allting töat bort och det enda som mötte mig utanför dörren idag var lera. Inte så inspirerande, nej. Men jag ger inte upp hoppet. Det är trots allt bara januari och vi lär få mer snö innan vintern är klar här. Jag kommer att få till en vinterfotografering ute i skogen med snötäckta grenar. Jag lovar.

Så länge får ni njuta av dessa gråa, oinspirerande bilder från dagen. Det var trots leran och blåsten väldigt mysigt att få lite stallhäng med Mika och Lallis idag - vi hinner inte alls ses så ofta som jag skulle önska.