/ • Personligt - Vardag /

Under an Arctic Sky

 
Det är så fint att kunna sitta hemma i sin egen soffa och hitta så mycket inspiration. Vi är omringade av inspiration från alla håll och kanter, även när man inte ser det. Det är så lätt att bli hemmablind, men det finns alltid att hitta. Öppna upp en bildbok, scrolla igenom en fotografs instagram eller titta på en dokumentär. Jag älskar det. Jag älskar att låta mig själv uppslukas av någonting utomstående när allting annat känns så kvävande. Det blir som en liten flykt, ett sätt att få uppleva saker genom någon annans ögon. Jag har följt fotografen Chris Burkard på instagram hur länge som helst nu - jag har läst hans texter och sett bilder från hans dokumentärfilm, men inte förrän den här veckan hittade jag den plötsligt på Netflix. Jag visste faktiskt inte ens att den fanns där. Och gissa om jag blev lycklig.
 
Det är något med Chris jag verkligen gillar. Han har alltid en historia att berätta till varje bild. Han har besökt alla världens små hörn, känns det som, och han lyckas alltid fånga den där magin. Varje gång hans bilder dyker upp i mitt flöde blir jag lite extra glad, och jag älskar att få följa med bakom scenerna på hans instastory. Landskapsfotografering är det jag brinner för. Jag vill ut och se världen med min kamera. Och det är det jag älskar med dagens teknik - att vi så enkelt kan få följa med människor på andra sidan jordklotet med bara några klick på telefonen. Jag tittade på Chris Burkards dokumentärfilm Under an Arctic Sky och sedan kom jag in på en annan dokumentär om resefotografer. Det är så roligt, och så häpnadsväckande att få se allt som finns där ute.
 
 
Jag blev verkligen så inspirerad av hans dokumentär. Som om det väcktes någonting i mig. Den där glöden som alltid har funnits där, men som egentligen alltid ligger i skymundan. Den där starka viljan att bara ge sig ut i världen. Det sprätter i fingrarna och jag sitter och tittar på kameraväskan som står så fint på golvet och bara väntar. Väntar på att jag ska skärpa till mig och ta tag i mina drömmar. Göra någonting, vad som helst. Men så har jag tänkt i flera år. Det har inte hänt någonting än. Så många planer som bara glömts bort. Det är lite tråkigt, att människan i sin natur är så himla bekväm. Det är svårt att korsa dom här gränserna och våga. Jag sitter kvar här i huvudstaden, 23 år gammal med ett jobb jag visserligen trivs jättebra på, men det var inte det som var planen.
 
Medan det visserligen är tråkigt, känner jag mig samtidigt inte alltför stressad. Det är inte tiden som plågar mig mest, det är min hjärna och den stora undran om jag faktiskt någonsin kommer att ta mig härifrån. Kommer jag att våga försöka? Jag vill innerligt tro det. Jag vill så gärna tro på att jag inte kommer att vara fast i en och samma stad i resten av mitt liv. Det är den tanken som skrämmer mig. Jag har så himla många drömmar och mål jag vill uppfylla - stora som små - och ibland blir den där längtan lite för stark. Mina sociala medier är fullproppade med människor som är ute och lever sina drömmar, som reser världen och får uppleva allt det här häftiga jag än så länge bara fått se på bild. Och ibland, som nu, måste jag bara stanna upp och få reflektera lite. Jag behöver någon typ av plan, men det har aldrig varit min starka sida. Jag kan planera vissa saker in i minsta detalj, men när det gäller mitt liv är det så mycket svårare. Jag tycker inte om att sitta och fundera på vart jag befinner mig om fem år. Jag vill ta dagarna som dom kommer. Men det här året har jag sagt att jag typ inte ska göra något annat än att jobba. Jobba, jobba, jobba och spara pengar, och sen får vi se vad som väntar runt hörnet efter det. Men jag är fast beslutsam om att jag ska ge mig ut i den stora världen en dag. Jag vill lova mig själv det. Jag vill verkligen tro att det kan hända.
 
#1 / / Annie - Fotograf i Linköping & Stockholm:

Såg också den nu ikväll. Så bra och häftig! Älskar nördar som lever för det de gillar! Blir också fotosugen. :D Vill tillbaka till Island igen också!

Svar: Verkligen! Åh vad härligt med Island - skulle också vilja åka dit :D
Rebecca Adnell

#2 / / Malin:

Härligt med drömmer ett råd från mig som jobbar inom vården och ser en del tragik.... gör det bara, vi lever bara en gång :-) lycka till med vad du än bestämmer för. Kram.

Svar: Du har så rätt! Tack för din kommentar ♥
Rebecca Adnell

#3 / / Sofija:

Åh så fina bilder!

Svar: Tack snälla!
Rebecca Adnell

#4 / / Pauline Hurtig:

jättevackra bilder!! vad roligt att du blev inspirerad :)

Svar: Tack så mycket! :)
Rebecca Adnell

#5 / / Wanderlust by Jona:

Åh så underbart inlägg, både i bild och text! Älskar också Under the Arctic Sky, rekomenderar dig att spana in Tales by Light också som är lite i samma stuk :)

#6 / / Jonna:

Underbara bilder!

Svar: Taack!
Rebecca Adnell

#7 / / Marias Memoarer:

Vilka underbara bilder, som jag längtar efter vår och sommar nu!

Svar: Taack! Ja, jag börjar också längta! :)
Rebecca Adnell

#8 / / Marias Memoarer:

Och tack för dokumentärtipset, ska kolla in det!

Svar: Gör det, den är verkligen superbra!
Rebecca Adnell

#9 / / Jonna:

Underbara bilder!

#10 / / MADDISENJ.SE:

Wow så vackert!

Svar: Tack snälla!
Rebecca Adnell

#11 / / Cornelia:

Alltså wooow vad fint! Helt otroligt <3

Svar: Men tack snälla Cornelia! <3
Rebecca Adnell

#12 / / Linnéa:

woow vad fina bilder!

Svar: Taack! ♥
Rebecca Adnell