/ · Självporträtt / • Foto - Natur /

Solnedgång på en klippa

Hej på er! Nu under en period har jag haft en liten svacka, och förra veckan framför allt var lite tyngre än vanligt. Ibland blir det så, och jag har bara lärt mig att låta det ta plats ett tag och låta kroppen vila ut. I helgen var jag iväg till London med mina kompisar och nu känner jag mig återhämtad och utvilad och redo att köra igång. Som jag skrev i ett tidigare inlägg har jag ju lagt väldigt mycket fokus på instagram senaste tiden, men nu börjar bloggsuget komma tillbaka igen. Jag älskar instagram, men där får jag inte vara kreativ på samma sätt. Jag älskar att dela med mig av mina fotografier, men vad jag älskar nästan lika mycket är att få skriva en berättelse till det. Så nu har jag bestämt mig för att bli lite bättre på bloggen igen. Kul va? Hurra! Jag saknar att få låta fingrarna flyga över tangentbordet och låta orden flöda. Det är det jag gör bäst.
 
I det här inlägget tänkte jag visa lite bilder från några veckor sedan, när jag var iväg till ett naturreservat som ligger i närheten av mig. Jag har varit där några gånger tidigare - bland annat är bilderna med hängmattan tagna där ifrån som jag publicerade för ett tag sedan. Och varje gång jag varit där så har jag från håll alltid sett en klippa lite högre upp, och alltid tänkt att jag vill hitta dit. Och den här dagen så packade jag ner kameragrejerna och började leta. Och jag var glad. Jag gillar det där med att utforska och upptäcka nya platser. 
 
 
Jag kom upp på den här klippan och utsikten var så vacker. Det slår mig ofta att det faktiskt är så himla vackert även runt Stockholm. Det tog mig ganska många år innan jag insåg det, och jag var alltid avundsjuk på alla som bodde ute på landet eller norrut som omringades av skogar och höga fjäll vart dom än gick. Jag har visserligen inga höga fjäll här i närheten, men skog finns det gott om. Här i Huddinge där jag bor så finns det faktiskt många naturreservat och skogar och jag har nog aldrig riktigt insett hur mycket det faktiskt är, innan jag skickade upp drönaren häromdagen och allt jag såg var träd. Så långt ögat nådde så var det bara träd överallt, och det gjorde mig så glad att naturen ändå är så bevarad här på södra sidan om vår lilla betonghuvudstad.
 
Jag hängde här uppe på klippan ett tag och sprang fram och tillbaka och fotade. Himlen var ju klarblå och solen höll på att gå ner, och efter ett tag kom även en mamma med sina två döttrar. Dom frågade snällt om dom fick sitta här utan att dom störde, och det tyckte jag var så himla gulligt. Jag skulle aldrig drömma om att chasa iväg människor och det blir oftast så att det är jag som flyttar på mig, men det var fint att dom inte ville störa. Jag gick bort en bit istället och överlät utkiksplatsen till dom - mycket för att jag inte tycker om att vara kring folk när jag fotar. Framför allt eftersom jag ibland själv agerar modell, och då kan jag inte vara kreativ på samma sätt om jag vet att andra tittar på. Men det gjorde ingenting, för jag hittade en annan plats där jag fick några fantastiska bilder och när familjen sen gått smög jag upp på klippan igen och tog dom bilderna jag ville ha.
 
Det var en fantastisk kväll. Det var fortfarande ganska varmt i luften (nu har ju kylan definitivt hittat hit) och efter att solen försvunnit bakom trädgränsen så färgades himlen i dessa fantastiska färger. Jag tog god tid på mig tillbaka till bilen och jag stannade och hängde lite med kossorna som går i hagarna nedanför. Och sista biten tillbaka till bilen är det träbroar byggda över en äng, och precis när jag gick över den så dansade dimman fram och jag blev helt lyrisk. Jag var i paradiset 
 
 
#1 / / Annie:

Jobbigt med en svacka!
Men mysiga bilder från kvällen i naturreservatet, det är verkligen skönt att vara ute i naturen :D

Svar: Tack Annie! Ja det ger mig verkligen så mycket att få vara där ute :D
Rebecca Adnell

#2 / / Carro:

Men så mysigt! 😍

Svar: Det var det verkligen!! :D
Rebecca Adnell

#3 / / Lena :

Vad roligt att du är tillbaka. Jag vet precis vad du menar med den där svackan och det känns extra bra när inspirationen och kliet i fingrarna av att skriva sätter igång igen.

Hade du det bra i London? Gjorde ni något speciellt? Älskar den staden och förundras över att det alltid finns något nytt att upptäcka!


Svar: Ja men verkligen, det känns riktigt bra!
Vi hade det underbart, tack! Vi var på Warner Bros Harry Potter studio tour ena dagen, och kvällen efter så var vi och såg en musikal. Det är verkligen en fantastisk stad och som du säger så finns det alltid något nytt! Har varit där massvis med gånger men finns fortfarande så mycket mer att se!
Rebecca Adnell

#4 / / Anna:

Wow vad fina bilder! Tyckte speciellt dem på kossorna var supermysiga!

Svar: Men tack snälla! :D
Rebecca Adnell

#5 / / Ida:

Men så roligt att du känner mer motivation till bloggen igen och ska börja!! Supervackra bilder också, vilka färger och ljus :')

Svar: Tack så mycket Ida, vad glad jag blir!
Rebecca Adnell

#6 / / Tess:

WOW! Vad härligt och vackert! :D

Svar: Taack!! :D
Rebecca Adnell